Ska du köpa ett piano? Vi ger våra tips och råd med denna guide

I denna guide går vi igenom skillnaderna mellan digitalpianon och akustiska pianon. Vi går också igenom vilka märken och modeller av digitalpianon och akustiska pianon som är av bra kvalitet och hur de skiljer sig åt. Denna guide syftar till att du ska kunna göra ett så informerat beslut som möjligt när du ska köpa ett piano.

Digitalt eller akustiskt piano? För- och nackdelar

Båda varianterna av piano, akustiskt och digitalt har för- och nackdelar. I denna jämförelse har vi förutsatt att jämförelsen mellan ett digitalt och ett akustiskt piano är mellan två högkvalitativa instrument.

Huvudsakliga fördelar med digitalpianon

• Behöver inte stämmas. När du köper ett digitalpiano behöver du aldrig tänka på regelbundna stämningar som med ett akustiskt piano.
• Reglerbar ljudnivå. Ljudnivån i ett digitalpiano kan justeras och oftast kan de också spelas med hörlurar alltså helt tyst.
• Lättare än akustiska pianon. Ett digitalpiano väger betydligt mindre, mellan 30 – 50 kg, jämfört med ett akustiskt piano som väger mellan 180 och 250 kg. Ett digitalpiano kan flyttas av två normalt starka personer medan flytt av ett akustiskt piano kräver särskilt kompetenta pianoflyttare.
• Tar upp mindre plats. Ett digitalpiano är väldigt kompakt och utgörs endast av en keyboarddelen, cirka 140 cm bred och cirka 30 djup, och ett stativ som höjer upp keyboarden till normal spelhöjd på cirka 90 cm. Eftersom ett digitalpiano inte har någon resonansbotten behöver det heller inte ha någon hög rygg till skillnad från akustiska pianon som kan vara upp emot 140 cm höga.

Huvudsakliga nackdelar med digitalpianon

• Sämre anslagskänsla. Digitalpianon har en enklare imitation av det akustiska pianots mekanik varför digitalpianon inte har samma anslagskänsla.
• Sämre ljud. Ljudet från ett digitalpiano är bra men kan ändå inte jämföras med ett verkligt producerat ljud som i det akustiska pianot där hammare, strängar och resonansbotten samverkar för att skapa en klang. Ljudet i ett digitalpiano spelas upp från högtalare vilket aldrig kan ge samma ”äkta” ljudkänsla som i ett akustiskt piano
• Snabbt uråldrig teknik. Tekniken i ett digitalpiano blir ganska snabbt uråldrig eftersom digital teknik hela tiden utvecklas. Exempelvis kan portar för överföring av data bytas ut mot andra porttyper i framtiden. Bara på 30 år har utvecklingen gått från kassetter, CD-skivor, MIDI-kort, USB, Bluetooth och appar.

Huvudsakliga fördelar med akustiska pianon.

• Bättre anslag. Ett akustiskt piano har en mekanik som består av tusentals delar som utvecklats under hundratals år. Denna avancerade mekaniska lösning ger en oöverträffad anslagskänsla jämfört med digitalpianon. När man spelar på et akustiskt piano eller flygel känner man när de olika mekaniska delarna aktiveras vilket ger en unik spelkänsla. När man börjar trycka ned tangenten lyfts hammaren från dess startposition och om mekaniken är korrekt justerad ska man inte kunna känna något glapp mellan när tangenten trycks ned tills dess att hammaren lyfts. Efter ungefär halva tangentens nedtryckning lyfts också dämmare vilket känns i tangenten då detta ger en ökad och extra tyngd i anslaget. Denna ytterligare tyngd ligger kvar hela vägen tills dess att tangenten är helt nedtryckt. Hela längden som en tangent kan tryckas ned är cirka 10 mm men detta mått kan variera mellan olika tillverkare. Den sista millimetern innan tangenten når botten känner man det så kallade eftertrycket. Eftertrycket är när spelaren, vilket är den del i mekaniken som skjuter på hammaren fram till strängen, ”lossnar” eller löser ut från dess påskjutande position. Hammaren färdas sedan av momentum fram till strängen eller strängarna där den sedan slår an. Tangenten har sedan en inbyggd tyngd pga av att hammaren och hammarkapseln av gravitationen vill falla tillbaka till dess ursprungsposition. Detta känns också i tangenten där tangenten naturligt ”trycker på” för att återgå till toppositionen. Alla dessa steg som tangenten går igenom med de bakomliggande mekanismerna i pianomekaniken ger det akustiska pianots anslag en unik och ej replikerbar känsla.
• Bättre ljud. Det går inte att jämföra ett akustiskt producerat ljud från hammare, strängar och resonansbotten med ett ljud som spelas upp från högtalare i digitalpianon. År, decennier och ja- århundraden av experimenterande med bland annat placering av steg, skalning av resonansbotten, material av resonansbotten, tjocklek på strängar, utformning av hammarlag med mera har slutligen lett till ett mästerverk som inte kan återges med enkla högtalare. Detta klangproducerande mästerverk kan självklart spelas in och återges i ett digitalpiano men eftersom återgivandet av ett inspelat ljud måste spelas upp av högtalare kan det aldrig bli samma sak som att lyssna på denna klang när det faktiskt skapas.
• Håller extremt länge. Ett akustiskt piano eller flygel av hög kvalitet kommer att hålla för resten av ditt liv eftersom de håller lika länge som en normal livslängd dvs mellan 80–100 år. Under denna tid, under förutsättning att pianot är av god kvalitet och att det står i en miljö som inte skadar instrumentet, kommer pianot endast att kräva regelbundna stämningar och viss mekanisk justering och översyn men inga stora och kostsamma renoveringar kommer att krävas.

Huvudsakliga nackdelar med akustiska pianon.

• Måste stämmas regelbundet. Ett akustiskt piano och flygel måste stämmas regelbundet eftersom ingen vill spela på ett ostämt instrument. Var- eller vartannat år måste det akustiska instrumentet stämmas som varje gång kostar mellan 1500 – 2000 kr. I Sverige med vårt kraftigt varierande klimat mellan sommar och vinter vilket påverkar pianots stämning är kravet på stämning ännu högre och helst ska ett piano stämmas varje säsong.
• Krav på underhåll av mekanik. Även om akustiska pianon håller mellan 80 – 100 år vilket är extremt länge så måste pianot underhållas regelbundet. Oftast är det inga stora och kostsamma åtgärder som krävs men visst underhåll måste ändå göras. Åtgärder kan till exempel vara mindre justering av mekaniken så att anslaget hålls som det ska eller att tangenter och hammare som kärvar och behöver smörjas upp.
• Extremt tunga. Att flytta ett akustiskt piano är ingenting man gör på egen hand eller ens med starka kompisar. Att flytta på ett akustiskt piano eller flygel kräver utrustning, teknik och styrka. Detta gör att varje gång pianot ska flyttas måste man ta in specialhjälp som kostar mellan 2500 – 4500 kr beroende på hur svårt pianot är att flytta.
• Väldigt skrymmande. Akustiska pianon kan vara upp emot 140 cm höga, 160 cm breda och 70 cm djupa men det finns mindre och kompaktare akustiska pianon som är en dryg meter höga, cirka 140 cm breda och cirka 50 cm djupa vilket är mått som närmar sig ett digitalpiano. Men om det akustiska pianot är kompakt kommer det med ett pris vilket är att resonansbotten är mindre och strängarna kortare. Ett akustiskt piano som är högt innebär också att pianot har en stor resonansbotten vilket är en förutsättning för att kunna få ut en fin klang. En stor del av poängen med att välja ett akustiskt piano framför ett digitalpiano är att få en finare och mer äkta klang där en stor resonansbotten är en grundförutsättning för just detta. Att då välja ett kompaktare piano av utrymmesskäl motverkar detta syfte.

 

Summering för- och nackdelar digitalpianon och akustiska pianon

 

Ett digitalpiano behöver inte stämmas, kan reglera ljudnivån och spelas med hörlurar och är betydligt lättare, 30–40 kg, jämfört med dryga 200 kg som ett akustiskt piano väger. Digitalpianon har dock sämre anslag och ljud än ett bra akustiskt piano. Digitalpianon har också en kortare livslängd än akustiska pianon eftersom tekniken snabbt blir uråldrig eftersom digital teknik utvecklas i rasande fart. Akustiska pianon av bra kvalitet har betydligt bättre anslag än digitalpianon och ett äkta akustiskt producerat ljud kan heller aldrig jämföras med ett ljud som spelas upp från högtalare som i digitalpianon. Akustiska pianons nackdelar är att de är extremt tunga, skrymmande och kräver regelbundna stämningar och också visst underhåll.

 

Ska man välja ett digitalt eller akustiskt piano? Vår rekommendation

 

Högkvalitativa akustiska pianon är på alla sätt överlägsna alla digitalpianon men om du ska välja mellan ett okej eller halvbra akustiskt piano och ett digitalpiano är vår rekommendation att välja digitalpianot. Ett akustiskt piano är opraktiskt eftersom det inte går att sänka ljudvolymen, tar upp stor volym, är tungt som bly och kräver kontinuerlig stämning men för bästa möjliga spel- och ljudupplevelse är det akustiska pianot oslagbart. Ett digitalpiano är ett praktiskt övningsinstrument som inte behöver stämmas, kan reglera ljudnivån, kan spelas helt tyst med hörlurar, är lätt och är ej skrymmande men med sämre anslag och ljud än akustiska pianon. Om du föredrar dessa praktiska fördelar framför bästa möjliga ljud och anslag ska du välja ett digitalpiano men om du å andra sidan prioriterar bästa möjliga ljud- och spelkänsla och att du kan acceptera alla opraktiska aspekter med ett akustiskt piano är det självklart att du ska välja ett akustiskt piano.

 

Köpa nytt eller begagnat akustiskt piano

Om du bestämt dig för att köpa ett akustiskt piano blir nästa fråga att köpa ett nytt eller begagnat piano. Det korta svaret på den frågan enligt vår rekommendation är att köpa ett nyare begagnat piano av hög kvalitet och inte ett nytt piano. Med ”nyare” menar vi ett piano som är från 70/80-talet och framåt. Ett piano som redan är 45-55 år gammalt kan självklart uppfattas som väldigt gammalt men faktum är att ett piano från 70/80-talet som är välbevarat är i närmast nyskick. Om det skulle gå att sätta en siffra på hur bra skicket på ett sådant piano skulle vara är vår uppfattning att skicket motsvarar ungefär 95% av ett nytt piano. Och kostnaden för detta piano är en spottstyver jämfört med att köpa ett motsvarande nytt piano. Vi är förbluffade över vilka otroligt fina instrument som finns att få tag på i Sverige från denna tid där skillnaden mellan dessa instrument och nya instrument är nästintill betydelselös. Faktum är att i många fall kan det nyproducerade pianot vara av lägre kvalitet än de pianon som är tillverkade under 70- och 80-talet. Om man tar Yamaha och Schimmel som exempel så tillverkade Yamaha några av de absolut bästa pianona under mitten av 70-talet och under hela 80-talet. Under denna period hade Yamaha ett parti av gran som de tillverkade sina resonansbottnar med som hade en överlägsen ljudkvalitet jämfört med senare modeller. Detta kunde vi själva uppleva där vi under ett tillfälle hade ett Yamaha U1 från 1985 och ett Yamaha U1 från 1995 där pianot från 1985 hade en betydligt rikare, starkare och fylligare klang än pianot från 1995 vars klang var tunnare och inte alls lika rik och fyllig som det äldre pianot. Ett Yamaha U1 är ett fantastiskt bra piano som begagnat som privatpersoner säljer för mellan 20 000 – 30 000 kr och av handlare, där genomgång, justering och garanti ingår, säljs för mellan 40 000 – 50 000 kr. Ett nytt Yamaha U1 kostar cirka 150 000 kr vilket är ett väldigt bra pris för ett nytt piano jämfört med nya europeisktillverkade pianon som är tre till fyra gånger så dyra som ett nytt Yamahapiano. Och trots att nypriset för tex ett Yamaha U1 är betydligt lägre än för andra nytillverkade pianon skiljer det 130 000 kr mellan det nya och begagnade pianot där det begagnade pianot till och med troligtvis är ett bättre instrument.

Om man jämför ett Schimmel från 1970/80-talet med ett nytt Schimmel så måste man först veta att nya Schimmelpianon tillverkas på tre platser i världen; i Braunschweig, Tyskland, Kalisz, Polen och i Guangzhou, Kina. I Braunschweig ligger Schimmels ursprungliga fabrik där de tillverkar Classic-modellerna och Konzert-modellerna där Classic-modellerna är att jämföras med de Schimmelpianon som finns på den svenska begagnatmarknaden. Om pianot eller flygeln är tillverkad i Braunschweig står det bara Schimmel med en kungakrona ovanför M:et, om pianot är tillverkat i Kalisz heter loggan Wilhelm Schimmel helt utskrivet och om pianot är tillverkat i Guangzhou står det Fridolin Schimmel på pianot. Ett Schimmelpiano som är tillverkat i Braunschweig som till exempel C130 dvs en klassisk modell kostar mellan 400 000 – 500 000 kr och ett Wilhelm Schimmel tillverkat i Kalisz kostar mellan 100 000 – 105 000 kr. Ett begagnat Schimmelpiano från 1970-talet till exempel modell 108 eller 112 säljs av privatpersoner för cirka 5000–10 000 kr och ibland billigare och av handlare för mellan 15 000 – 25 000 kr där genomgång, justering, stämning och garanti ingår. Om pianot är från 1980-talet är priset cirka 5000 – 10 000 kr mer för både privatperson och från handlare. Ett begagnat Schimmelpiano är alltid tillverkat i Branschweig, Tyskland där dessa nytillverkade pianon säljs för en halv miljon kronor! Prisskillnaden är enorm!

Ett väl bevarat begagnat Schimmelpiano från 1970/80-talet är mellan 90–95% likvärdigt med ett nytillverkat piano där vår observation av många av de Schimmelpiano från 1980-talet som vi har gått igenom och justerat är att de är i nästintill nyskick invändigt. Om resonansbotten, steg och ribbor är hela och fria från sprickor är denna klangbotten att betrakta som ny och strängar som är fria från oxidation och rost klingar lika fint som nya strängar. Faktum är att eftersom Sverige har ett så torrt klimat särskilt vintertid är oftast strängarna på ett piano helt opåverkade av rost och korrosion. Filtarna i mekaniken i ett piano från 1970/80-talet är också oftast i närmast nyskick. Om det spelats mycket på pianot slits hamrarna och det kan också bli lite sidorörelse i tangenterna men detta brukar vara minimalt och som också enkelt kan åtgärdas. Om hammarlaget mot förmodan skulle behöva bytas kostar detta cirka 6000 kr där materialkostnaden är cirka 3000 kr och arbetskostnad cirka 3000 kr. Att hitta ett väl bevarat Schimmelpiano från 1970/80-talet är ett fynd i vår mening och det är nästintill ett lika fint instrument som ett nytt. Att köpa ett nytt Schimmelpiano kan åtminstone aldrig motiveras med hänvisning på kvalitet jämfört med ett begagnat piano eftersom kvalitetsskillnaden är ytterst liten om ens någon och prisskillnaden är enorm.

 

Finns det någon teknisk eller mekanisk skillnad mellan nya och äldre pianon och flyglar?

Om ett väl bevarat begagnat piano är så bra där de till och med kan vara bättre än ett nytillverkat piano eller åtminstone motsvara 90–95% av ett nytt piano till en bråkdel av priset för ett nytt piano, skiljer sig någonting rent mekaniskt eller tekniskt med det äldre pianot? Nej, mekaniskt och tekniskt skiljer sig ett begagnat piano ingenting från ett nytt piano. Både pianons och flyglars mekanik har sett likadana ut de senaste hundra åren. Av de pianon och flyglar som tillverkades för hundra år sedan fanns det ibland vissa instrument som hade mindre variationer av mekaniken men det var som sagt mindre variationer. Om pianot har 88 tangenter, har en mekanik av en känd tillverkare som till exempel Renner, Langer eller Schwander så är mekaniken identisk med en ny mekanik. Vissa tillverkare har sin egentillverkade mekanik som till exempel Yamaha och Kawai och dessa är också identiska med nya mekaniker. Ibland kan hammarskaftet och/eller spelaren vara tillverkade i ett kompositmaterial i nya Yamaha och Kawai-pianon men frågan är om detta material ens är bättre än traditionellt trämaterial. Så kort och gott, ett begagnat piano är i stort sett identiskt rent tekniskt och mekaniskt som ett nytt piano. Många pianotillverkare försöker dock med kreativ marknadsföring få det att verka som att den mekanik som sitter i deras nya pianon är revolutionerande och unik men om man faktiskt tittar i pianot och på mekaniken så är det enda som skiljer avancerade ord, symboler och siffror.

 

Vad är skillnaden mellan en akustisk flygel och ett upprätt piano? Vad är för- och nackdelarna?

Finns det någon ljud- och spelmässig skillnad mellan en akustisk flygel och ett upprätt piano? Förutom det uppenbara att en flygel är en snyggare möbel än ett upprätt piano så finns det faktiskt också andra tekniska skillnader. En flygel har ett annat ljud men den största skillnaden är mellan de olika mekanikerna. Vi går igenom skillnaderna och förklarar dess för- och nackdelar.

En flygelmekanik skiljer sig mot pianomekanik

I en akustisk flygel är resonansbotten och strängarna horisontellt monterade vilket betyder att hamrarna i mekaniken slår an mot strängarna i ett lodrätt plan. Detta betyder att hamrarna kan falla tillbaka till dess utgångsposition med hjälp av gravitationen. I det upprätta pianot slår hamrarna an mot strängarna från en vertikal position vilket betyder att hamrarna inte får samma ”hjälp” av gravitationen att återgå till dess ursprungliga läge utan måste istället med hjälp av att ett särskilt band (axelband) som fäster i en annan del av pianomekaniken (kapseln) som med perfekt avvägda hävstänger vill falla bakåt. Denna mekanism i det upprätta pianot för att få hammaren att återgå till dess ursprungsläge efter att hammaren slagit an mot strängen så att ny repetition kan göras fungerar väldigt bra så länge axlarna är fria från friktion och inte kärvar. Men så fort kapselaxeln eller hammaraxeln kärvar för mycket så slutar pianot att fungera eftersom hammaren då inte kan återgå till dess ursprungsläge. Kärvande axlar är självklart också ett problem för en flygelmekanik men eftersom hammaren naturligt vill falla tillbaka med hjälp av gravitationen är flygelmekaniken betydligt mer motståndskraftig mot kärvande axlar. En pianomekanik har i detta avseende mindre marginaler än en flygelmekanik med avseende på kärvande axlar. Denna skillnad mellan mekaniken i en flygel jämfört med ett piano gör dels att hammaren i en flygelmekanik är mindre känslig för kärvande axlar men också dels att hammaren snabbare kan gå tillbaka till dess ursprungsläge i en flygelmekanik. Detta möjliggör snabbare repetition i en flygelmekanik alltså att man kan spela snabbare på en flygel jämfört med ett piano.

En annan viktig egenskap i en flygelmekanik jämfört med en pianomekanik är att i en flygelmekanik finns det också en funktion som gör att en repetition kan utföras efter att bara halva tangenten har släppts upp. För att en pianomekanik ska kunna repetera dvs att tangenten kan tryckas ned igen krävs det att tangenten släpps upp helt och hållet. Ett piano kan inte repetera om bara halva tangenten släpps upp men detta är möjligt på en flygel.

Som summering har flygelmekaniken alltså snabbare repetitionsmekanism, kan repetera efter att bara halva tangenten släpps upp och är också mer naturligt robust mot kärvande axlar jämfört med pianomekaniken. Kärvande axlar är tyvärr förhållandevis vanligt för både akustiska pianon och flyglar men arbetet för att åtgärda detta är dock snabbt och enkelt. Det ska också nämnas att dessa bättre mekaniska egenskaper i flyglar endast kommer till gagn för professionella pianospelare eftersom en pianomekanik är tillräckligt snabb för de allra flesta pianospelare.

 

Ljudskillnader mellan akustiska pianon och flyglar

Eftersom ett piano står mot en vägg och en flygel står helt fritt i ett rum borde man kunna tro att det är en ljudmässig skillnad mellan dessa två typer av instrument. Vissa påstår detta men vi är väldigt skeptiska till detta påstående. Ljudskillnaden om resonansbotten ligger horisontellt eller vertikalt torde vara betydelselös. Detta är självklart under förutsättning att båda två instrumenten har lika stora resonansbottnar och lika långa strängar. Flyglar har i regel en större resonansbotten och följaktligen längre strängar än pianon och detta påverkar ju självklart ljudet avsevärt men om man jämför under lika förutsättningar som till exempel ett piano som är cirka 130 cm högt med en flygel som är cirka 170 cm lång så kommer dessa två instrument att kunna ha lika fin klang.

Digital flygel eller digitalt piano – finns det en skillnad?

I avsnittet om akustiska instrument har vi gått igenom de mekaniska och ljudmässiga skillnaderna mellan ett upprätt piano och en flygel. En naturlig följdfråga är om det finns motsvarande skillnader mellan ett digitalt piano och en digital flygel.

Det korta svaret är: nej, inte på samma sätt. En digital flygel är i grunden ett digitalpiano i flygelformat – det är ett estetiskt val snarare än ett tekniskt eller mekaniskt sådant. Den digitala flygeln har ingen annan mekanik än det digitala pianot från samma tillverkare och modellserie. Hamrarna i ett digitalpiano slår inte an mot verkliga strängar oavsett om pianot är format som en flygel eller ett upprätt piano, och gravitationen spelar ingen roll för mekaniken eftersom det inte finns några riktiga hammare att tala om. Ljud och anslagskänsla avgörs istället uteslutande av det inbyggda ljudkortet, samplingskvaileten och tangentmekaniken – faktorer som inte har med pianots yttre form att göra.

Det finns dock ett undantag värt att nämna: de så kallade hybridinstrumenten. Yamaha AvantGrand och Roland V-Piano Grand är exempel på instrument i flygelformat där en riktig flygelmekanik har monterats. Dessa instrument saknar fortfarande strängar men dessa instrument ger en mer autentisk anslagskänsla än vanliga digitalpianon men är också avsevärt dyrare och mer skrymmande. De är i praktiken en kategori för sig och bör inte förväxlas med vanliga digitala flyglar.

Sammanfattningsvis: om du överväger en digital flygel framför ett digitalt piano är det i princip utseendet du betalar extra för. Lägg i stället pengarna på ett digitalpiano med bättre mekanik och ljudkvalitet från ett av de ledande märkena som tex Yamaha, Roland, Korg, Kawai eller Casio.

Prissegment och vad du får för pengarna

Digitalpianon delas grovt in i tre prissegment som var och ett erbjuder väsentligt olika nivå av kvalitet.

Ingångsnivå (3 000 – 8 000 kr) – I detta segment hittar du portabla digitalpianon utan möbelkabinett, ofta med plasttranter och enklare samplingsteknik. Dessa instrument lämpar sig för nybörjare och barn som vill prova på piano utan att investera alltför mycket pengar. Yamahas P-series och Casios Privia CDP-series är typiska exempel. Nackdelen med dessa instrument är att anslagskänslan är relativt enkel och att de saknar det möbelkabinett som gör pianot till en naturlig del av hemmet.

Mellannivå (8 000 – 20 000 kr) – Här börjar de riktiga hemmaplanona med möbelkabinett, tyngre och mer nyanserade tangentmekaniker och bättre inbyggda högtalarsystem. Många av dessa instrument har graderade tangentmekaniker vilket innebär att bastangenterna är tyngre att trycka ned än diskanttangenterna, precis som på ett akustiskt piano. Yamaha Arius YDP-series, Roland F-series och Casio Celviano AP-series är typiska exempel i detta segment.

Premiumnivå (20 000 kr och uppåt) – I detta segment hittar du instrument med trätangenter, avancerad samplingsteknik och kraftfulla högtalarsystem som fyller ett rum med ljud. Yamahas GrandTouch-mekanik och Rolands PHA-50-hybridmekanik är båda utmärkta, men Kawais fullt trätillverkade tangenter ger en taktil fördel som klassiska pianister specifikt märker av. Yamaha Clavinova CLP-serien, Roland HP- och LX-serien samt Kawai Concert Artist CA-serien är de ledande alternativen. Det är i detta segment du bör titta om du är en erfaren pianist eller om du verkligen vill att digitalpianot ska kännas och låta så likt ett akustiskt piano som möjligt.

Vilka är de bästa akustiska pianomärkena?

När vi bedömer de bästa pianona har vi inte bara utgått från pianomärkets generella anseende utan också vägt in typiska fel och troliga åtgärder som en viss pianomodell må kräva. Vi har 15 års erfarenhet av att ha handlat med begagnade akustiska pianon och flyglar vilket gett oss unik information om olika pianomärken och modeller. Den viktigaste faktorn för att avgöra om ett piano kommer att kräva omfattande renoveringsåtgärder är pianots ålder även om vissa märken kan vara väl fungerande instrument trots att de är väldigt gamla. Kunskapen om vilka pianon som kommer att vara instrument som kommer att fungera i decennier framöver och vilka pianon man bör undvika får man endast av att ha gått igenom och arbetat med hundratals pianon under många år. Denna information delar vi med oss av i denna guide om där vi går igenom de vanligast förekommande pianomärkena och modellerna på den svenska pianomarknaden.

 

 

Pianomärken och länkar

 

 

 

Ytterligare skillnader mellan digital och akustiska pianon

 

Hur producerar ett digitalpiano sitt ljud?

Ett digitalpiano producerar sitt ljud, precis som namnet indikerar, digitalt från högtalare. Ljudet som spelas upp är ett inspelat (stereo samplat) ljud från oftast en akustisk konsertflygel. Samma ögonblick som tangenten slås an så spelas ett inspelat ljud upp från högtalarna. Eftersom man vill kunna spela både mjukt (piano) och snabbt (forte) måste en mängd olika variationer spelas in för att kunna ge digitalpianospelaren så stor variation som möjligt i sitt spelande. Ljudet som ska spelas upp för att matcha hur hårt man spelar bestäms av hur snabbt tangenten trycks ned vilket uppfattas av ljussensorer som sitter under tangenten. Ett digitalpiano måste också kunna spela upp flera antal ljud samtidigt eftersom det på ett piano går att spela på flera toner samtidigt. Det som skiljer, ljudmässigt, ett bra digitalpiano mot ett sämre digitalpiano är hur många ljud som samtidigt kan spelas upp så kallad polyfoni, antal variationer av ljud som kan återges och också antalet högtalare och kvaliteten av högtalarna som spelar upp ljudet.

Hur fungerar mekaniken i ett digitalt piano?

I flera decennier har man försökt att efterlikna det akustiska pianots spelkänsla men utan att riktigt lyckas. Tangenterna i ett digitalpiano är individuella hävstänger, precis som i ett akustiskt piano, men med skillnaden att hävstängerna i det akustiska piano faktiskt används för att generera kraft som i ett led av mekaniska lösningar till slut resulterar i att en hammare slår an mot en sträng varpå ljudet produceras. I ett digitalpiano finns det inga hammare som slår an mot strängar utan hävstängerna eller tangenterna är istället kopplade till andra mekaniska hävstänger och vikter för att försöka imitera känslan av den akustiska flygelmekaniken eller pianomekaniken. Hur dessa mekaniska lösningar ser ut varierar stort mellan olika tillverkare och även modeller inom en pianotillverkare. Även fast man försökt att förfina spelkänslan i digitalpianot i flera decennier så har man inte riktigt lyckats. Det går helt enkelt inte att på ett enkelt sätt ersätta det akustiska pianots mekanik, som är ett fantastiskt mekaniskt mästerverk (ja, vi är biased) som evolverats fram under århundraden, med en enkel plastdetalj. I mycket dyra digitalpianon har man därför inte ens försökt att imitera det akustiska pianots mekanik utan helt sonika monterat in en akustisk mekanik i digitalpianot. Hamrarna slår självklart inte an mot strängar och materialet i hamrarna har ersatts med gummi bara för att motsvara samma vikt.

 

Hur produceras ljudet i ett akustiskt piano?

Om man tittar inuti ett akustiskt piano så ser man att klangbotten är att likna vid en stor harpa men istället för nylonsträngar som harpan har så är strängarna i ett piano tillverkade av stål och stål med kopparspinning. Ljudet skapas av att strängarna slås an med små hammare som individuellt kan slås an det vill säga spelas. Strängarna är också sammankopplade, via bas- och diskantsteg, med en resonansbotten vilken fungerar som en akustisk förstärkare. Det man kallar för klangbotten i ett piano är strängar, bas- och diskantsteg och resonansbotten och utformningen av dessa delar är följaktligen det som ger pianot dess klang. Hamrarna är det som initierar ljudet och konstruktionen och utformningen av hamrarna påverkar självklart också klangen men det som gör att ett piano får en fin ton och klang är utformningen av klangbotten.