Vanliga frågor om begagnade akustiska pianon

Hur ofta måste ett akustiskt piano stämmas?

Vi rekommenderar att ett akustiskt piano stäms en gång per år för att behålla tonhöjden och stabiliteten. Ett piano som inte stäms på många år tappar successivt tonhöjd och kan då behöva tonhöjas för att få upp tonhöjden igen. Stämningsintervall beror också på hur mycket man spelar och hur pianot är placerat. 

Förstörs ett akustiskt piano av att inte stämmas?

Många har uppfattningen av att ett akustiskt piano förstörs om det inte stäms på väldigt lång tid vilket hävdas av inte minst pianostämmare vilka har ett monetärt intresse av att akustiska pianon stäms ofta. Att ett akustiskt piano blir förstört av att inte stämmas är inte sant men pianots tonhöjd sjunker successivt om det inte stäms på flera år. Detta beror på att pianots stålsträngar är elastiska. Om ett piano har sjunkit i tonhöjd behöver pianot genomgå en tonhöjning eller grovstämning innan det kan finstämmas vilket är en process som tar ca 25 – 30 minuter. Om pianots tonhöjd är mycket låg innan pianot ska stämmas kan denna tonhöjningsprocess behöva upprepas en gång till innan tonhöjden har stabiliserats och pianot slutligen kan finstämmas. Eftersom en sträng som nyligen dragits ut och spänts åt det vill säga har stämts kommer att tappa ca 20% av den tonhöjd som nyligen dragits upp så måste strängen dras upp något mer än till full tonhöjd så att strängen tappar tonhöjd till ungefär den nivå som tonhöjden ska ligga på. Det tar ca 20 – 30 minuter för en sträng att tappa ca 98% av de 20% som strängens tonhöjd kommer att sjunka efter uppdragandet. Resterande sjunkning i tonhöjd kommer att ske inom de nästkommande 24 timmarna. Detta gör att ett piano som ligger lågt i tonhöjd kan tonhöjas direkt innan det ska finstämmas men eftersom strängen kommer att tappa de sista ca 2 procenten de nästkommande 24 timmarna finstäms pianot idealiskt 24 timmar efter det att pianot genomgått en tonhöjning. Detta är som sagt endast den idealiska processen att hantera en tonhöjning av ett piano men för den absoluta merparten av alla pianoentusiaster går det alldeles utmärkt att göra tonhöjning direkt i anslutning till finstämningen. Detta gör att det tar ca 1,5 till 2 timmar att stämma ett piano som ska genomgå både en tonhöjning och en finstämning. Att stämma ett piano som ligger på full tonhöjd och alltså kan finstämmas direkt tar ca 1 till 1,5 timmar att genomföra. För att ett piano ska kunna finstämmas direkt utan att genomgå en tonhöjningen bör pianots tonhöjd inte ha sjunkit mer än 5 cent vilket motsvarar drygt 1 hertz på pianots mitten A som ska ligga på 440 hertz. 

Blir ett akustiskt piano ostämt efter en transport?

Transporten av pianot påverkar inte stämning överhuvudtaget men däremot kommer pianot att acklimatiseras till den nya miljön vilket är en mindre och gradvis process på cirka 2-4 veckor. Pianot kommer gradvis att ställa om sig till den ändrade luftfuktigheten i den nya miljön.

Hur mycket pianot påverkas av miljöbytet varierar och beror helt och hållet på skillnaden i luftfuktighet mellan den nya miljön och den tidigare miljön. I många fall är förändringen minimal och uppfattas inte. Sverige genomgår stora väderomslag där luftfuktigheten kan gå från 10-20% i relativ luftfuktighet vintertid till 60-70% under sensommaren och hösten och denna luftfuktighetsförändring är betydligt större än den flesta miljöbyten som pianot utsätts för efter en transport.

Orsaken till att ett pianos stämning förändras av luftfuktighetsskillnader beror på att pianots resonansbotten, som består av gran, anpassar sin fuktighetsgrad till den omgivande miljön precis som allt trä gör. Resonansbotten absorberar eller avger fukt beroende på den omgivande miljöns luftfuktighet vilket gör att trämaterialet kommer att expandera eller krympa. Resonansbotten, som också är svagt välvd vilket inte är synligt för blotta ögat, är fastlimmad i en fixerad yta och kan därför inte expandera åt sidorna. Resultat blir att resonansbotten istället expanderar framåt vilket resulterar i att välvningen blir större under höga luftfuktighetsförhållanden där det motsatta gäller under låga luftfuktighetsförhållanden alltså att resonansbottens välvning minskar och blir plattare. När resonansbotten expanderar och blir mer välvd skapar detta också självklart ett ökat tryck på strängarna som sitter sammankopplade med resonansbotten via pianots eller flygelns bas- och diskantsteg. Ett ökat tryck på strängarna leder följaktligen till att strängarna spänns hårdare vilket gör att tonhöjden också går upp. Om tonhöjningen hade blivit jämn över hela pianot hade stämningen inbördes inte påverkats men tyvärr reagerar pianot inte på detta sätt utan tonhöjden går upp mest där välvningen av resonansbotten är som störst vilket är i mitten och minst där välvningen är som minst vilket är på kanterna av resonansbotten vilket gör att pianot blir ostämt.

Hur mycket pianot eller flygeln påverkas varierar mellan olika märken, nytt eller gammalt instrument och storlek på resonansbotten. Förändringen i stämning brukar i de flesta fall vara väldigt liten till minimal.

Hur mycket väger ett piano?

Många överdriver hur mycket ett piano väger men pianon är självklart väldigt tunga och de allra flesta pianon väger ca 200 kg. 

Storlek och ungefärlig vikt:

  • Kammarpianon 70 – 90 cm höga väger ca 130 – 150 kg
  • Studiopianon 100 – 110 cm höga väger ca 180 – 220 kg
  • Konsolpianon 110 – 120 cm höga väger ca 180 – 220 kg
  • Fullstora upprätta pianon 120 – 140 cm höga väger ca 200 – 240 kg.
  • Konsertpianon 140 cm och uppåt väger ca 240 – 280 kg

Vad ska man tänka på när man köper ett begagnat akustiskt piano?

Det finns många begagnade pianon i Sverige som annonseras bort gratis eller till ett väldigt lågt pris mot att köparen står för transportkostnaden. Det är självklart fullt möjligt att köpa ett piano på det sättet men det finns dock flera fallgropar som man bör undvika. Det första man bör ha i åtanke är att en pianotransport kostar mellan ca 1500 kr och 3000 kr inom Stockholmsregionen. Vår erfarenhet är också att de allra flesta pianon på den svenska pianomarknaden inte stämts på väldigt lång tid och har därför sjunkit i tonhöjd vilket gör att pianot måste genomgå både grov- och finstämning. Detta kostar ca 2000 kr men kan kosta mer då många pianostämmare inte gör någon skillnad i pris på grov- och finstämning och kan därför behöva komma tillbaka både två och tre gånger innan pianot stabiliserats på full tonhöjd.

Enligt vår erfarenhet har också de allra flesta pianon på den svenska pianomarknaden mekaniska fel som till exempel orsakar att tangenter inte fungerar, irriterande missljud med mera. En mekanisk genomgång och mekanisk justering av instrumentet och att byta ut trasiga delar mot reservdelar är därför en nödvändighet för de allra flesta pianon. Detta kan kosta från ett par 1500 kr upp till ca 4000 kr beroende på hur mycket som behöver åtgärdas.

I vissa fall, och då framförallt äldre pianon, kan pianot kräva omfattande renovering. Att renovera ett piano kan kosta allt ifrån 10 000 kr till upp emot 30 000 kr beroende på vad som måste åtgärdas. Att byta till exempel stämnaglar som är mer regel än undantag för äldre instrument kostar ca 8-10 000 kr och då ingår inte den övriga genomgången eller mekanikjusteringen som också behövs. Om dessutom strängar måste bytas eller om hamrarna är så slitna att de måste bytas kan en renovering kosta en bra bit över 20 000 kr. Notera också att dessa renoveringskostnader endast rör pianots instrument och inte pianots möbel och finish. Att renovera ett pianos ytskikt med en lackering kostar mellan 10 000 kr och 20 000 kr beroende finish.

Vår rekommendation om man vill köpa ett piano på egen hand från den privata andrahandsmarknaden är att köpa ett piano som är så nytt som möjligt och från ett så välkänt märke som möjligt för att undvika stora renoveringskostnader. 

Vad ska man tänka på vid placering av sitt piano i hemmet?

Ett piano bör placeras på en plats i hemmet där temperaturen och luftfuktigheten är så jämn som möjligt. Pianot bör heller inte ställas i drag vilket har en uttorkande effekt eller i direkt solljus vilket förstör pianots finish.

En inte så bra behandling av ett akustiskt piano är att utsätta det för kraftiga svängningar i temperatur och luftfuktighet. Hög luftfuktighet får många delar i pianot att svälla, inte minst tangenter och mekaniken som består till 70 % av trä. Dessa delar kan då fastna och bli tröga. Hög luftfuktighet gör också att pianots metalldelar som exempelvis strängar, stämnaglar, stegstift, axelstift, tangentbottenstift med mera rostar vilket i högsta grad påverkar pianots klang och mekanik. Stämstocken sväller också av hög luftfuktighet vilket gör att borrhålen för stämnaglarna minskar i storlek vilket får till följd att stämnaglarna sitter hårdare. Detta i sig utgör inget problem men när luftfuktigheten sedan minskar vintertid till nära 0 % i relativ luftfuktighet krymper stämstocken igen och likaså hålen i stämstocken som stämnaglarna sitter i. Upprepade variationer i luftfuktighet och temperatur får till följd att stämnaglarna blir lösa och pianot inte längre kan hålla stämningen. Inomhusluftfuktigheten minskar också ytterligare av centralt uppvärmda hus vilket i kombination med den redan låga luftfuktigheten vintertid gör att luftfuktigheten inomhus blir extremt torr. Detta kan göra att pianots akustiska del, resonansbotten, bas- och diskantsteg, kan spricka och släppa i limfogar. 

Mitt piano har en sprucken resonansbotten. Är pianot förstört?

Det korta svaret är nej och det långa svaret är, det beror på. Vi går igenom två olika aspekter där pianots resonansbotten är sprucken dels med avseende på pianot eller flygelns fortsatta funktion som instrument och dels med avseende på pianot eller flygelns monetära värde.

Hur påverkas pianot eller flygeln som instrument av en sprucken resonansbotten?

Generellt sett påverkas pianots klang och funktion inte alls av att resonansbotten är sprucken men i vissa fall kan klangen och funktionen av resonansbotten också påverkas. Om det endast är en spricka eller delning mellan resonansbottens fibrer eller limfog så har denna spricka eller delningen ingen påverkan överhuvudtaget på klangen. Om limfogarna mellan resonansbotten och de oftast tvärgående ribborna är intakta är pianots klang och resonansbotten som ljudamplifiering inte påverkad. Om däremot limfogarna mellan resonansbotten och ribborna har släppt så kommer resonansbottens välvning eller ”krona” att delvis vara påverkad vilket också påverkar klangen. Hur mycket som klangen påverkas beror från fall till fall och självklart ju mer ribbotten har släppt i limfogarna till resonansbotten ju mer har resonansbottens välvning också påverkats och följaktligen klangen. Anledningen till att limfogarna mellan resonansbotten och ribborna måste vara intakta och att de påverkar pianots klang beror på att det är ribborna som tvingar resonansbotten att få dess kronlikande form. Resonansbottens ”krona” eller välvning har en enorm påverkan på pianots klang och utan denna ”krona” skulle pianot låta platt, dött och karaktärslöst. Pianotillverkare har lagt ner decennier och kanske århundraden av forskning för att utforma resonansbotten på bästa tänkbara sätt för att få fram en för tillverkaren specifik klang. Det är självklart inte bara välvningen av resonansbotten som är av betydelse för klangens utformning utan andra aspekter som resonansbottenskalning, placering av bas- och diskantsteg, bredd och höjd med mera är också andra faktorer som utgör pianots slutgiltiga klang. Men även om limfogarna mellan pianots ribbotten och resonansbotten skulle ha börjat lossna så skulle det i de allra flesta fall i alla fall inte märkas på klangen eftersom i de flesta fall där detta har skett så har det skett i så pass liten utsträckning att det ändå inte kan höras eller märkas på klangen.

Hur påverkas pianots eller flygelns monetära värde av en sprucken resonansbotten?

Även om pianot eller flygeln som instrument i 9 fall av 10 inte påverkas av en sprucken resonansbotten så påverkas värdet av instrumentet. Men det är bara i vissa fall där värdet påverkas av att resonansbotten är sprucken. En sprucken resonansbotten har en monetär påverkan på nyare instrument från 1950-talet och framåt men påverkar oftast inte värdet på äldre instrument från 1940-talet och bakåt. Detta då äldre instrument från 1940-talet och bakåt i alla fall måste genomgå en större renovering där lagning av resonansbotten endast kommer att utgöra en relativt liten del av renoveringsarbetet. Åtminstone i de fall där pianot eller flygeln genomgår en invändig helrenovering där strängar, stämnaglar, stämstock, hammare, dämmarfiltar och andra filtar i mekaniken med mera byts ut. Ett nyare instrument från 1950-talet som inte behöver helrenoveras påverkas negativt värdemässigt av att resonansbotten är sprucken. Som exempel kan ett Schimmelpiano från 1960-talet, som om det vore helt skulle ha ett värde på flera tusen kronor, helt eller nästan helt tappa sitt värde om resonansbotten är sprucken. En bedömning av instrumentets värde måste göras från fall till fall.

Varför skänks, slängs och säljs begagnade akustiska pianon så billigt i Sverige?

Varför verkar det som att begagnade akustiska pianon inte har något värde i Sverige? Detta beror på flera faktorer och nedan har vi gått igenom en del faktorer som enligt vår erfarenhet är orsaken till varför marknaden för begagnade akustiska pianon är så svag.

Akustiska pianon håller väldigt länge men inte för evigt

Ett akustiskt piano eller flygel av god kvalitet har en brukslängd på ca 100 år vilket är en extremt lång tid för en produkt att hålla. Efter denna brukstid så måste pianot genomgå en omfattande renovering för att återigen kunna fungera som instrument. Denna renoveringsprocess där möbeln lackas om, strängar, stämnaglar, stämstock, hammare, tangentbeläggning och filtar i mekaniken och i tangenterna byts ut kostar ca 70 000 kr. Efter en sådan omfattande renovering har man visserligen ett instrument som håller i 100 år till men det är väldigt få personer i Sverige som vill lägga ner dessa pengar på att renovera ett gammalt instrument. Rent ekonomiskt är det endast ett fåtal märken där det är ekonomiskt gynnsamt att låta göra denna renovering där pianot efter renoveringen kommer att ha ett högre värde än vad renoveringen kostade och dessa märken är Steinway & Sons, C. Bechstein, Grotrian Steinweg, Bösendorfer och Blüthner. Därför väljer många att skänka bort eller till och med betala för bortforsling av dessa äldre pianon av mindre kända märken som även de måste genomgå denna kostsamma och omfattande renovering. Det är en orsak till varför det skänks bort och bortforslas så många äldre pianon i Sverige idag. 

Introduktion av digitalpianon

Ett akustiskt piano av god kvalitet kan inte jämföras med ett digitalpiano men ett digitalpiano är för de flesta personer ett bättre val av instrument än ett akustiskt piano av låg eller medelgod kvalitet. Digitalpianoutvecklingen har kommit en lång bit på vägen att imitera det akustiska pianot och har tre huvudsakliga fördelar jämfört med det akustiska pianot vilka är att digitalpianot inte behöver stämmas, det kan spelas helt tyst med hörlurar eller sänkas till en låg ljudnivå och dessutom väger digitalpianot bara en bråkdel av vad det akustiska pianot väger. Dessa tre fördelar gör att folk hellre väljer att köpa ett digitalpiano istället för ett akustiskt piano vilket sänker efterfrågan på akustiska pianon. 

Digitalpianot kommer förmodligen dock aldrig att kunna ersätta det akustiska pianot fullt ut eftersom det i dagsläget inte går att återskapa spelegenskaperna och ljudegenskaperna som det akustiska pianot har. Detta märks då digitalpianon av högre kvalitet har en riktig mekanik från antingen ett akustiskt upprätt piano eller en akustisk flygel för att få samma spelkänsla som i det akustiska pianot. Dessutom går det inte heller att få samma ljud från ett digitalpiano eftersom alla digitalpianon spelar upp sitt ljud från högtalare och det blir aldrig samma sak som att ljudet produceras akustiskt från det akustiska pianot. I klangen från ett akustiskt piano uppstår dessutom akustiska fenomen som till exempel strängresonans och övertonsresonans vilka är omöjliga eller extremt svåra att imitera även om digitalpianotillverkare påstår detta. 

Möbelstil och färg på begagnade akustiska pianon

Många begagnade akustiska pianon i Sverige är väldigt bra instrument av mycket god kvalitet och som dessutom har decennier kvar på sin livslängd. Men ett piano är också en möbel och inredningsdetalj som måste kunna passa in ett ett modernt hem. Eftersom de flesta pianon på den svenska andrahandsmarknaden som är i fungerande och i gott skick är från 60, 70 och 80-talet så är dessa pianons möbelstil också i linje med den tidens stil på inredning. Under 60-talet var det populärt med blankpolerade träfärgade pianon i chippendalestil, under 70-talet var det populärt med träfärgade pianon i rak och minimalistisk stil och under 80-talet var det fortfarande populärt med träfärgade pianon. Denna inredningsstil går inte i linje med dagens inredningsstil där möbler helst ska vara vita. De allra flesta begagnade akustiska pianon är träfärgade och är därför rent estetiskt inte gångbara i ett modernt hem och är följaktligen ytterligare en anledning till varför efterfrågan på dessa begagnade akustiska pianon är låg.